
Vad segt allting går innan man är helt på benen igen efter influensa. Förmiddagens övning gick så himla trögt och gjorde mig nog mer frustrerad än vad det gav resultat. Fy för sådanna dagar! Ett par minuters rast blev snabbt tio minuter och det var svårt att ta tag i den där Eb-durskalan som måste nötas så den är klockren inför sökningarna.

Efter lunch var det satsläralektion som stod på schemat och efter det sprutade det nästan mellandominanter ur öronen på mig. Det känns som att det börjar lossna lite i alla fall så det är alltid något och Maggan förklarade hornkvinter för mig efter lektionen. Alltid något, bra när saker går framåt. 

För att få lite frisk luft packade vi på oss massor av kläder och gick ut i det sista solskenet för dagen, jag, Annie och Oskar. Vi gick ut på isen och det var så himla härligt att gå där ute!
Chockerade både mig själv och Annie genom att ta med mig stora kameran och fick nog några fina bilder.
Var så länge sen jag fotade ordentligt, har mest bara blivit bilder med mobilem men jag saknar verkligen fotandet. Nu gäller det bara att få tid att peta in dem i datorn och pilla litegrann också.
Men nu är det hög tid att släpa mig ner till övningskorridoren igen och göra gehörsläxan inför imorgon och försöka hitta lite ork och motivation till att öva. Dessutom är det singsong-konsert efter middagen som vore kul att gå på. Idag får kanske bli en dag att komma tillbaka till allt kul utan alltförmycket övning, man måste kanske ha sådanna dagar också även om sökningarna närmar sig med stormsteg…







Kvartettrep, Beethoven-övning på fiol och viola-övning i form av skalor och Bach. Det har blivit en hel del övning idag.
Efter middagen styrde vi upp vårt lilla sidoprojekt: rockstråk! Annie har arrangerat en rocklåt som vi testade att spela. Så himla kul!
Det lät verkligen superbra när vi började få ihop det lite mot slutet så det kommer bli kanonbra när vi faktiskt lär oss det bättre! Att ge sig på att läsa rockstråknoter a vista med massor av synkoper och dubbelgrepp var inte det lättaste när jag redan var väldigt övertrött men som tur var hade de bra med tålamod för att stå ut med mig och mitt fnissande.




