Inlägg med etiketten Tankar
Can I stay here with you till the day breaks?
Så vackert vemodigt att det nästan gör ont.
Can I stay here with you through the nighttime?
I fallen sad inside, and I need a place to hide
Can I stay here with you through the nighttime?
I’m all alone and blue, won’t you take me to your room.
♥ 1 kommentar ♥ 8 maj, 2011 kl 12:41 ♥
Kategori: Musik
♥ Ettiketter: Musik, Tankar, Vemod
Te i mängder och tråkig föreläsning

Fy vad kallt det är ute idag! Frös halvt ihjäl när jag cyklade till skolan. Vad hände med att det är maj?! Då ska det vara varmt! Tur att jag fick med mig te att värma mig med på föreläsningen.
Igår blev det en jättetrevlig kväll med fina Sara i soffan med en massa te och prat i timmar. Så himla kul att hinna träffa henne mycket innan hon åker tillbaka till Lund igen.
Men oj vad jag kommer sakna henne efter de här veckorna!
Nu borde jag försöka lyssna på föreläsning istället. Förstår inte hur han kan vara så fruktansvärt tråkig att lyssna på. Tankarna är överallt annars utöver på digitaltekniken just nu.
♥ 1 kommentar ♥ 3 maj, 2011 kl 11:32 ♥
Kategori: Vardagligt
♥ Ettiketter: Föreläsning, Kyla, Prat, Soffa, Tankar, Te
Visdomsord

Några kloka ord att börja dagen med.
Ska dricka upp mitt te nu och sedan hoppa på cykeln och rulla mot skolan. Som alltid när jag tror att jag ska få en lugn vecka så bokas den upp snabbare än jag hinner få in allt i kalendern. Äsch, vila kan jag göra någon annan gång antar jag.
Turen verkar vara på min sida idag, ett mail och sen hade jag en läkartid på endometrioscentrum om 11 dagar! Måste vara rekord!
♥ 3 kommentarer ♥ 2 maj, 2011 kl 11:06 ♥
Kategori: Vardagligt
♥ Ettiketter: Cykla, Endometrios, Läkarbesök, Studentliv & fest, Tankar, Vila
Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont. Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod. Som ett hjärta som vägrar sluta slå.
Jag hade inte särskilt höga förväntningar inför kvällen annat än att konserter alltid får mitt hjärta att slå lite snabbare. Jag är snart 23 år och har nog ansett mig ha växt ifrån hans musik lite mer för varje år som gått, inte för att jag egentligen någonsin varit jätteimponerad av honom musikaliskt. Men på något sätt lyckas hans musik ändå leta sig in i mitt hjärta på ett märkligt sätt och stanna kvar där länge. Alla konserter jag varit på med en vän, ja det är några stycken vid det här laget, har alltid lämnat en speciell känsla. Det går inte att komma ifrån.
Jag var allt annat än imponerad av hans senaste album och där någonstans kände jag att nej, det där är nog ett avslutat kapitel i mitt liv. Framförallt när jag kommer in i konserthuset och ser alla femtonåringar som springer runt med hattar, randiga tröjor och tajta jeans, då kände jag att den tiden var förbi.
Det var vad jag trodde, ja.
Så fort de kliver på scenen känner jag hur det hugger till i hjärttrakten någonstans och det är inte bara den där vanliga kärleken till musikerna, instrumenten och tonerna. Nej, jag är 17 år igen. 17 år och känner precis alla de där känslorna som jag kände som förvirrad och osäker 17-åring hemma i mitt gamla sovrum. När jag låg på sängen hemma hos min vän och vi lyssnade på skivorna om och om igen och jag trodde nog aldrig att jag skulle få veta hur riktig kärlek kändes. Vem skulle någonsin vilja ha mig?
Samtidigt som jag kände mig 17 år igen kände jag att jag har fått en helt annan insikt om saker nu. Jag är en helt annan person idag men det var på ett sätt ganska skönt att få känna den där 17årskänslan igen för en stund. Jag var 17 år igen och kunde försvinna in helt i musiken och bara svepas med av alla falskt sjungna toner och vackra, vemodiga melodier. Jag var 17 år och trodde att jag jämt skulle må dåligt och aldrig få känna mig riktigt lycklig någonsin igen.
De där timmarna på sängen tillsammans med min vän och hans toner ur högtalarna fick mig ändå att se en liten ljusglimt långt där borta någonstans.
Jag var 18 år igen och fick ett sms en kväll när jag var med mina vänner som fick mig att tappa andan. Det är nog än idag ett av de finaste sms jag någonsin fått.
Det är så jag säger det. Anna, världen förtjänar inte dig.
Har man inte verkligen lyssnat på låten kan det nog vara svårt att förstå det fina i det, det inser jag. Men jag som hade lyssnat på den minst fem gånger om dagen i många månader, jag glömde för en stund bort hur man andas ordentligt när jag läste de elva små orden om och om igen. Han var ju på konsert den kvällen, det visste jag, han som visste att det var min favoritlåt och hörde den på konserten och smsade mig.
Jag var 19 år och stod i ett hav av folk på en konsert i Stockholm och det kändes som att varenda vemodig låt han sjöng handlade om mig. Det där med kärlek var bara elände, vad skulle det vara bra för? Det var ändå bara svårt och jobbigt jämt, var det egentligen värt allt?
Även när jag var 19 år hjälpte hans vemodiga melodier mig genom det jobbiga och jag kom ut på andra sidan, lite starkare och lite klokare.
Idag är jag snart 23 år gammal, ja jag börjar då och då känna mig lite gammal faktiskt, och trodde att den tiden var över då jag naivt kunde låta hans falska stämma ta över så fullständigt. Istället sitter jag i den mörka, överfulla salen i över två timmar och tar in vartenda ord han sjunger och känner mig som 17 år igen.
Skillnaden nu är att jag går därifrån och vet att saker kommer att bli bra. Jag tror inte längre att det kanske någon gång kan bli okej utan jag vet att allting kommer att bli bra. Det har jag ju bestämt och vad finns då som hindrar från att det börjar vara bra från och med nu?
♥ 1 kommentar ♥ 7 mars, 2011 kl 01:07 ♥
Kategori: Musik, Tankar
♥ Ettiketter: Kärlek, Konsert, Lycka, Musik, Tankar, Vemod
And I wanna see what it’s all about. And I wanna live, wanna give something back.
Canon EOS 450D + Canon EF 50mm f.1.8
@ 1/125 sek | f/1.8 | 50 mm | ISO: 400
Canon EOS 450D + Canon EF 50mm f.1.8
@ 1/80 sek | f/4.0 | 50 mm | ISO: 200
Vissa dagar är bättre, andra sämre. Idag har varit en dag som jag helst bara velat glömma, sova förbi helt enkelt. Det kan hänga ihop med att det inte blev många timmars sömn inatt då min kropp tyckte det var bättre att ha frossa och må allmänt dåligt. Dessa sprutor… Jag får verkligen övertala mig själv varför jag står ut med detta elände just nu. Jag vet varför jag tar dem och det blir bra i slutänden! *biter ihop hårt*
Det är tur att jag har min fiol och musiken som lyfter mig när saker känns lite tungt. Det är otroligt vad musik kan läka mycket trasigt. Ett tungt hjärta känns så mycket lättare när stråken glider över strängarna, fingrarna dansar fram över halsen och vackra, underbara toner ljuder från min älskade fiol. Kunde jag skulle jag spela all vaken tid just nu.
Men inget ont som inte har något gott med sig. Trots en seg, motig dag har jag varit på en lyckad fiollektion där jag fick höra många snälla saker, ätit god middag hos föräldrarna och fått lite mindre otäta fönster av en snäll pappa. Nu är det hög tid att krypa i säng och hoppas på att slockna av ren utmattning.
Imorgon är en ny, bättre dag!
Ni får två foton från en härlig fotopromenad i snövädret för några dagar sedan att titta på också.
♥ 3 kommentarer ♥ 2 december, 2010 kl 23:16 ♥
Kategori: Natur, Vardagligt
♥ Ettiketter: Fiol, Fiollektion, Foto, Frossa, Middag, Musik, Natur, Snö, Sova, Spruta, Staket, Tankar, Träd, Trött
He will make me complete
weheartit
he will make me complete
Finare blogg får man nog leta länge efter. Lätt att fastna länge, länge och läsa alla fina texter.
♥ Inga kommentarer ♥ 27 november, 2010 kl 00:44 ♥
Kategori: Kärlek
♥ Ettiketter: Blogg, Kärlek, Tankar
Söndagsbrunch
Började dagen med en rejäl brunch. Två stekta ägg med stekt bacon.
Bra söndagsfrukost helt enkelt.
Synd bara att inte resten av dagen känns lika bra. Har en allmänt seg och dålig dag och har därför inte fått mycket gjort alls. Överväger en promenad nu för att rensa huvudet lite. Förhoppningsvis resulterar det i några fina foton också bara jag lyckas få mitt hår torrt nog efter duschen för att våga mig ut i kylan.
Vi hörs lite senare istället helt enkelt.
♥ Inga kommentarer ♥ 7 november, 2010 kl 15:44 ♥
Kategori: Vardagligt
♥ Ettiketter: Brunch, Dusch, Foto, Frukost, Hår, Kyla, Promenad, Tankar, Trött
Höstdrömmar
Canon EOS 450D + Canon EF 50mm f.1.8
@ 1/320 sek | f/2.8 | 50 mm | ISO: 100
Nu ska jag alldeles strax lägga mig för att sova. Sitter redan i sängen och har nattat mig och allt, himla skönt!
Kroppen är himla trött idag också, framförallt nu när klockan börjar närma sig lite för mycket. Man blir ju dessutom lite knasig när det precis blivit vintertid tycker jag, svårt med mat och sovtider även om det bara skiljer sig på en timme.
Imorgon bär det av till sjukhuset för att få min första, äckligt dyra, spruta. Tack och lov för högkostnadsskydd på apoteket säger jag bara! 1500 kr för en spruta som sitter i en månad, det hade blivit en del pengar annars! Sedan återstår det bara att se om jag mår bra av dem eller inte. Jag håller tummar och tår för att de ska fungera, annars har jag inte så många andra alternativ kvar mot den envisa endometriosen. Men med positivt tänkande ska det gå bra det här också! Det måste göra det helt enkelt.
Annars börjar jag bli lite less på att vara såhär trött efter operationen. Har vant mig vid att vara pigg nu och har lite svårt med tålamodet tills jag mår bra igen.
Funderar på om det blivit något knas med kortisonnivån i kroppen, att jag behöver mer kortisontabletter än de jag stoppar i mig extra. Har saltsug, känner mig trött, lite yr och har lite lätt huvudvärk så det känns som att det kan hänga ihop.
Nej, nu ska jag lägga mig och hoppas på att drömma fina drömmar. Drömmar som förhoppningsvis kanske kan gå i uppfyllelse och göra att hösten blir lite mindre grå och trist. Är det något man alltid får göra så är det att drömma, vad vore livet utan drömmar? 
Dessutom är det en himla skön känsla, minnena efter en riktigt bra dröm. Framförallt om det finns ens den minsta chans för dem att gå i uppfyllelse.
♥ Inga kommentarer ♥ 31 oktober, 2010 kl 23:53 ♥
Kategori: Natur, Sjukligt, Tankar
♥ Ettiketter: Äng, Drömmar, Endometrios, Foto, Hormonehandling, Höst, Kortison, Natur, Skog, Sova, Spruta, Tankar, Trött, Vintertid
Dear John efter en seg dag




Idag när jag kom hem från skolan fick det bli en riktigt lugn kväll. Jag kraschade i soffan framför Dear John och kände verkligen att jag behövde varva ner ordentligt. Har känt mig galet sliten hela dagen och behöver nog få varva ner rejält. Senaste månaden har varit helt fantastisk och samtidigt helt vansinnigt bisarr så det är nog inte så konstigt att jag känner mig sliten och sjuk just nu.
Filmen var både bra och himla sorglig. Det var en film som fastnade i huvudet och ligger kvar där och är svår att släppa. Framförallt fastnade jag för musiken, helt fantastiskt vacker musik!
Det har blivit dåligt med bloggande på sista tiden och det mesta handlar om att jag knappt har tid att sova, än mindre göra andra ”vanliga” saker. Hoppas att saker lugnar ner sig lite med tiden och framförallt har jag insett att jag behöver organisera mitt liv ordentligt för att orka och hinna med allt jag vill hinna med. Skolschemat bor i min googlekalender så det smidigaste är ju att ordna allt där men kruxet är att jag då faktiskt behöver en ny mobil så jag kan ha kalendern med mig hela tiden. Så nu är jag på jakt efter en androidtelefon! *puh*
Framåt middagstid hörde en vän av sig och undrade om jag var sugen på middag så han dök upp och hade köpt med sig middagsgrejer. Han tyckte att jag verkade vara i behov av lite sällskap och han hade helt rätt. Nu har jag legat i sängen en stund och ska precis sova. Imorgon är en ny dag och det blir nya tag då.
God natt!
♥ 3 kommentarer ♥ 20 september, 2010 kl 23:10 ♥
Kategori: Vardagligt
♥ Ettiketter: Film, Middag, Mobil, Sällskap, Sjukdom, Studentliv & fest, Tankar, Vänner
Vackra foton att titta på för en sjuk Ponyo
Foton: weheartit
När man är sjuk, känner sig ynklig och inte kan sova för att man knappt får luft finns det nog inget bättre än att sitta och titta på vackra foton och drömma sig bort. Här är några av alla fina som jag suttit och tittat på inatt i brist på annat att göra.
Efter panodil och diverse mediciner för att kunna andas lite bättre är det nu hög tid för ett ordentligt försök att sova. Klockan är alldeles för mycket, jag är på tok för trött och det mesta känns bara fel. Hoppas verkligen att jag vaknar friskare imorgon, annars blir det till att ringa läkare igen.
Inatt kan inte ens jag förneka att jag är sjuk…
♥ 3 kommentarer ♥ 11 september, 2010 kl 03:44 ♥
Kategori: Vardagligt
♥ Ettiketter: Foto, Kärlek, Sjukdom, Sova, Tankar
Dunderförkylning och order om tystnad
Jag har lyckats dra på mig en riktig dunderförkylning under mottagningsveckorna. Efter en veckas förnekelse av snorande, hostande och brist på röst fick jag känna mig besegrad igår och ringa hemläkarjouren. Det resulterade i en oj:ande läkare i mitt kök när hon lyssnade på mina lungor och hon var väldigt snabb med att skriva ut antibiotika mot både luftvägarna och bihålorna. Rösten trodde hon berodde på virus på stämbanden och behandlingen mot det är att vara tyst så mycket det går.
Idag har jag alltså varit hela dagen i skolan och inte sagt många ord överhuvudtaget och det känns nästan som att jag dör lite av det. För mig som pratar så mycket vanligtvis blir det en stor omställning att helt plötsligt behöva skriva lappar till folk för att kunna kommunicera. Pratade lite med Linda på vägen hem men det är inte mycket till röst jag har att prata med just nu heller.
Ikväll känns det mesta lite motigt, det kommer nog mycket av att jag inte sovit mer än ett par timmar inatt på grund av hostan och dessutom varit en hel dag i skolan trots sjukdom. Ska strax krypa i säng, hoppas på att sova gott inatt och vakna pigg imorgon. Det är dock himla frestande att åka iväg till Linda som drar i mig och vill att jag ska komma dit. Men jag är i så enormt behov av vila och sömn ikväll att det tyvärr inte är ett alternativ.
Ska fixa undan en del tvätt och sedan sova och hoppas på en friskare, bättre dag imorgon. Då är det dessutom tisdagspub som vore trevlig att orka vara med lite på. Pubrundan imorgon känns inte aktuell alls med tanke på sjukdom tyvärr.
God natt med er!
♥ 1 kommentar ♥ 6 september, 2010 kl 22:22 ♥
Kategori: Natur, Vardagligt
♥ Ettiketter: Förkylning, Sjukdom, Sova, Studentliv & fest, Tankar, Tvätt, Vänner
Några favoriter just nu…
Det här är nog det finaste jag sett idag tror jag. Så himla gullig fotoserie och hennes berättelse om det är helt fantastisk.
Jag hittade en krönika som jag bara måste uppmärksamma också. Det är nog bland det finaste och mest vemodiga jag läst på länge. Jag vet inte om den egentligen gör mig glad eller ledsen men den berör mig väldigt mycket i alla fall.
Nu ska jag sova, borde sovit för många timmar sedan. Trött är bara förnamnet.
♥ 3 kommentarer ♥ 22 augusti, 2010 kl 00:38 ♥
Kategori: Vardagligt
♥ Ettiketter: Favoriter, Foto, Lycka, Musik, Sova, Tankar, Trött, Vemod




