När jag kom till Bollnäs igårkväll påbörjades försök ett med att få liv i min stationära dator som fick virus-from-hell precis före påsk. Det sket sig ju rätt rejält kan man ju säga. Ja, jag lyckades få tillgång till filerna på den sjuka disken så det var ju alltid nåt, men imorse påbörjades rond två: ominstallation. Och jag gick förlorande ur matchen. Suck!
Istället kraschade jag en stund hos Fanny innan lunch, lånade hennes dator för ett par saker och insåg att hennes rum var som en liten lugn oas (hon har ganska nyligen flyttat hit och jag har inte hunnit hälsa på henne tidigare). Så dit lär jag nog smita fler gånger när jag behöver varva ner lite.
Efter lunch var det dags för stråkorkesterrep och det var både hima kul och gick ändå ganska skapligt.
Vivaldis vinter är så häftig musik att spela!
Istället för att fortsätta bråka med datorn blev det en tur till övningskorridoren för lite egen övning efter en liten pratstund med Fröken. Det blev först en stunds övning på fiol blev det först där jag gjorde ett tappert försök att ta mig igenom en bit till på Beethoven-stycket jag spelar, vi kan väl säga att a vista-läsningen när det var mycket tillfälliga förtecken inte var på topp idag.
Efter Beethoven gick jag istället över till det där nya jag fått för mig, att kanske byta till viola istället till hösten. Musikhögskolor, konkurrens, åldersnoja, galna krav, musiker, småstäder vs storstäder, sökningar… Ja, det eventuella bytet får nog bli bättre förklarat en annan dag tror jag. 
I alla fall! Det där med altklav var något som min hjärna hade väldigt svårt att ta till sig när det kom till skalor och precis före middagen så frustrationen var ganska stor där ett tag. Efter middagen gav jag mig istället på ett stycke som jag lyssnat en del på av Bach och då gick det både bättre och var roligare.
Funderingarna är många och förvirringen är emellanåt väldigt stor över vad jag vill syssla med: fiol eller viola. Men som tur är är jag precis i början av att lära mig allt vad altklav och viola innebär så det blir nog klarare bara jag ger det lite mer tid. Och jag behöver egentligen inte bestämma mig helt förrän till hösten heller.
Nu blir det te med tjejerna för att fira Josefin som fyller år. Trevligt slut på kvällen, dessutom verkar datorproblemen sakta gå åt rätt håll så livet börjar falla på plats igen.

